2024-04-23
Vi har år efter år gett FN enorma summor, mer än något annat land utom USA, och ändå låtit en sådan människa göra som han vill där, mitt på ljusa dagen!
Centrets företrädare, professor Hideaki Uemura vid Keisen Jogakuen-universitetet, betonade betydelsen av att guvernören talade i FN och sade att om guvernör Onaga tog till orda i FN råd för mänskliga rättigheter, skulle det uppfattas som ett uttryck för att Okinawas invånare samfällt motsatte sig byggandet av den nya basen, och det skulle sätta press på både Japans och USA regeringar.
Utöver dem som läser tidningarna på Okinawa visste nog ingen hur det faktiskt låg till, inte heller jag.
9 september 2015
Följande är hämtat ur inledningen till den tidigare nämnda tiostidiga artikeln av Satoru Nakamura i månadstidskriften Seiron.
＊ Mina egna kommentarer är markerade med asterisk.
Jag har ägnat mig åt Okinawafrågan i ungefär sju år och har nu gett mig långt in i Okinawas historia, ett stort ämne som ligger utanför mitt erfarenhetsområde och som jag knappast är rustad att ta mig an.
Kina och Sydkorea för ett ”historiekrig” mot Japan genom det jag betraktar som historieförfalskning i frågor om ”militära tröstekvinnor”, ”Nanjingmassakern” och ”tvångsbortföranden”.
Men som jag ser det är kampen om Okinawas historia det största och viktigaste historiekrig som Japan står inför.
De två andra historiekrigen används som ett medel för att beröva japanerna deras stolthet och hindra dem från att försvara sig på egen hand, medan propagandan som förfalskar Okinawas historia används för att splittra och utplåna det japanska folket.
Frågan angår hela det japanska folket och utgör dess största kris, men jag är övertygad om att först när vi har återtagit Okinawas historia och löst den djupt rotade Okinawafrågan kan det japanska folket åter framträda som en stark och enad ledare i världen.
Medborgargrupper banar väg för talet i FN
Lokaltidningarna på Okinawa rapporterade att guvernör Takeshi Onaga skulle delta i mötet i FN råd för mänskliga rättigheter i Genève i Schweiz mellan den 14 september och den 2 oktober och hålla ett tal om flytten till Henoko.
Flytten av flygbasen Futenma till Henoko är en försvars- och utrikespolitisk fråga mellan Japan och USA.
Att en lokal myndighetschef vänder sig till FN i en försvars- och utrikespolitisk fråga är otänkbart och borde heller aldrig få ske.
Ändå planerar guvernör Onaga, obegripligt nog, att hålla ett tal om flytten till Henoko för att stoppa den.
Det är inte prefekturförvaltningen på Okinawa som aktivt arbetar för att få talet till stånd.
Det gör icke-statliga organisationer med anknytning till FN.
”Den 22 juli stod det klart att guvernör Takeshi Onaga skulle kunna tala om planerna på en ny bas i Henoko vid det möte i FN råd för mänskliga rättigheter som hålls i Genève i Schweiz från den 14 september till den 2 oktober.
Guvernörens FN-tal har förberetts av medborgargruppen Shimagurumi Kaigi, som arbetar för att förverkliga kraven i Okinawas petition, öppna en väg framåt och stoppa bygget av den nya basen, med stöd från flera icke-statliga organisationer med anknytning till FN.
Enligt Shimagurumi Kaigi återstår det att samordna guvernörens program, men man arbetar för att han ska kunna tala den 21 eller 22 september, medan mötet pågår.
Sedan han valdes har guvernör Onaga uttryckt en vilja att vända sig till FN, och om talet blir av får han sannolikt möjlighet att uppmärksamma den internationella opinionen på behovet av en lösning på frågan om den nya basen.
Centrum för medborgardiplomati, en icke-statlig organisation med särskild konsultativ status hos FN, har på begäran av Shimagurumi Kaigi och andra sagt sig vara berett att låta guvernör Onaga använda centrets talartid i rådet för mänskliga rättigheter.
Enligt uppgift brukar organisationer med särskild konsultativ status hos FN låta andra använda sin talartid, så det är möjligt även i detta fall.
Centrets företrädare, professor Hideaki Uemura vid Keisen Jogakuen-universitetet, betonade betydelsen av att guvernören talade i FN och sade att om guvernör Onaga tog till orda i FN råd för mänskliga rättigheter, skulle det uppfattas som ett uttryck för att Okinawas invånare samfällt motsatte sig byggandet av den nya basen, och det skulle sätta press på både Japans och USA regeringar.
Inför guvernör Onagas tal i rådet för mänskliga rättigheter har Shimagurumi Kaigi också samordnat förberedelserna med Internationella rörelsen mot diskriminering (IMADR), en annan icke-statlig organisation med anknytning till FN.
Den här gången ska IMADR komma överens med rådet om tidpunkten, medan Centrum för medborgardiplomati ser ut att ställa sin talartid till förfogande …” (Ryūkyū Shimpō, 23 juli, foto på sidan 250.)
[Resten utelämnas.]
＊ Utöver dem som läser tidningarna på Okinawa visste nog ingen hur det faktiskt låg till, inte heller jag.
För första gången fick jag veta vad de japaner som hade kontakt med FN kommitté för mänskliga rättigheter faktiskt ägnade sig åt.
Jag häpnade och kunde knappast ha varit mer upprörd.
Den vreden borde i första hand riktas mot Asahi, Mainichi och andra tidningar.
Ni som har låtit dessa otroliga förhållanden fortgå kan jag inte längre kalla japanska nyhetsmedier.
Ni har ju levt på att skriva, så ni måste ha känt till att de här människorna fanns och vad de faktiskt ägnade sig åt.
11 september 2015
När jag läste Satoru Nakamuras artikel fick jag för första gången veta vad de japaner som hade kontakt med FN kommitté för mänskliga rättigheter faktiskt ägnade sig åt.
Jag häpnade och kunde knappast ha varit mer upprörd.
Den vreden borde i första hand riktas mot Asahi, Mainichi och andra tidningar.
Ni som har låtit dessa otroliga förhållanden fortgå kan jag inte längre kalla japanska nyhetsmedier.
Medan vi andra ägnar våra dagar åt att försörja oss har ni levt som journalister, som skribenter med uppgift att ta reda på hur saker och ting faktiskt förhåller sig, så ni måste ha känt till att de här människorna fanns och vad de ägnade sig åt.
Ändå har ni inte berättat för det japanska folket vilka de var eller vad de faktiskt gjorde.
Vad de har gjort, eller vad de har velat uppnå, är att skada Japans och det japanska folkets anseende utomlands.
Och just i FN, som Japan år efter år har gett enorma ekonomiska bidrag till, mer än något annat land utom USA, har vårt land låtit människor verka i det fördolda för att svartmåla sitt eget land.
Något dummare är svårt att tänka sig.
Ingen annanstans i världen finns ett så dumt land.
Med andra ord finns det ingenstans i världen tidningar som är så dumma som Asahi och Mainichi.
Fast man skulle väl kunna nämna vissa ledarskribenter på The New York Times, ledande tyska tidningar, sydkoreansk press och Folkets Dagblad.
En man vars namn nästan ingen japan kände till hade dragit vanära över Japan och dess folk och fortsatte att undergräva landets anseende utomlands.
Hans namn framgick av följande.
Den här gången hade Centrum för medborgardiplomati, en icke-statlig organisation med särskild konsultativ status hos FN, fått en förfrågan från Shimagurumi Kaigi och andra … Centrets företrädare var professor Hideaki Uemura vid Keisen Jogakuen-universitetet … Knappast någon i Japan kände till den här mannen, inte heller jag.
Nästan ingen japan hade väl hört talas om universitetet heller.
Av det som den här mannen gjorde fick jag genast för mig att han inte var en riktig japan, men när jag sökte på nätet fann jag att Hideaki Uemura var född i staden Kumamoto.
Det stod att han hade avslutat högre studier i ekonomi vid Wasedauniversitetet och vid den tidpunkten var professor vid Keisen Jogakuen-universitetet och företrädare för Centrum för medborgardiplomati.
Han är ju av samma slag som Kang Sang-jung, som enligt Wikipedia använde namnet Tetsuo Nagano i Japan.
Vilken fars.
Vi har år efter år gett FN enorma summor, mer än något annat land utom USA, och ändå låtit en sådan människa göra som han vill där, mitt på ljusa dagen!
Det råder knappast något tvivel om att de går i takt med Kina och Sydkorea.
I Kina skulle de genast dömas till döden för förräderi.
I Sydkorea skulle de tvingas gå ner på knä inför hela folket, bli sparkade och slagna, få råa ägg kastade på sig och kallas landsförrädare, opatriotiska och allt möjligt annat.
Medan vi andra var upptagna med att försörja oss verkade en man av samma slag som advokaten Totsuka, utbildad vid Rikkyōuniversitetet, utan att någon i Japan visste om det, precis som Totsuka hade gjort.
Totsuka hade gång på gång gått till FN kommitté för mänskliga rättigheter och hävdat att kvinnorna var sexslavar, och på så sätt fått den beteckningen att slå rot internationellt i stället för ”tröstekvinnor”.
Japanska nyhetsmedier, Asahi, Mainichi, nu får det vara nog med det här tramset.
Var annars hittar man något som så grovt gör japanerna till åtlöje och visar dem sådant förakt!